Alla mina kompisar från gymnasieskolan planerade att plugga på universitet. Jag hade bra betyg och var först inne på att kanske bli arkitekt. Men en kompis sa till mig ”Äsch, strunta i arkitekturen, du borde bli läkare istället”. Det fick mig att väldigt spontant söka in till läkarlinjen i Montenegro som även är mitt hemland. Jag kom in och fick en studieplats och tänkte ”Oj då, det här gick snabbt men känns det inte rätt får jag väl hoppa av”. Sedan den dagen har jag aldrig tvivlat på mitt val. Idag gör jag min specialisttjänstgöring inom urologi och tanken av att jobba med något annat känns overklig. Det som för några år sedan var ett spontant påhopp är det mest självklara idag. Att jag hamnade inom urologi kan hos vissa verka underligt. Det är inte helt ovanligt att vissa kompisar skojar om att man gått och blivit snoppdoktor. Men att bli doktor inom urologi är så mycket mer än bara ”snoppdoktor”. Vår patientgrupp består av både kvinnor och män som kan ha drabbats av allt från okomplicerade urinvägsinfektioner eller njurstenar till komplicerade cancersjukdomar. Patientgruppen är väldigt givande och just på grund av det stora spektrat inom specialiseringen blir variationen bland mina arbetssysslor stor. Jag får operera mycket vilket jag älskar. Ibland går en operation väldigt fort och jag kan med en ganska liten intervention ge en ganska kraftfull förbättring. Och inte då på grund av att jag är världens proffs, utan mestadels på grund av att forskningen tagit fram mycket effektiva behandlingsmetoder för vissa speciella sjukdomar. Även en hel del gamla behandlingsmetoder inom urologi lever kvar än idag. Man skulle kunna säga att patienterna ibland får genomgå en quick-fix. Vissa operationer tar å andra sidan en halv arbetsdag och det är just det som är tjusningen – att dagarna ser så olika ut. Många människor tröttnar tyvärr på sina jobb. Jag är 100% säker på att jag aldrig kommer att göra det. Målet ligger alltid längre fram än horisonten och du blir aldrig fullärd. Det tror jag är nyckeln till att inte tröttna. Du måste alltid känna att det är en lagom balans mellan utmaning, utveckling och variation. Då blir din vardag aldrig ren rutin och därmed aldrig uttråkad.
