Andrés – Läkare

När jag var liten lekte jag ofta apotek med min farmor och min syster. Jag var alltid läkare och de skiftade mellan att vara patient eller sjuksköterska. Kanske var det redan då mitt intresse för medicin etablerades. I skolan tyckte jag mycket om naturvetenskap och biologi. Jag gillade läran om djur också men var aldrig inne på vetenrinärspåret då jag tyckte mig se en framtida frustration över att inte kunna prata med djuren. Med människor kan man ju ändå förklara en del och i högstadiet stod det klart att det var doktor jag ville bli. Dock har jag alltid varit blyg men av någon anledning tycker folk om att prata med mig. I min familj har jag alltid tagit rollen som lyssnare, och det verkar fortskrida även idag. Jag är nu inne på mitt första år som ST-läkare inom medicin på Kungälvs sjukhus. Att jag hamnade där är en väldig slump. Jag är uppvuxen i El Salvador och påbörjade mina läkarstudier där. År 2010 gjorde jag ett utbyte till Sverige och träffade en tjej, som idag är min fru. Det är väldigt spännande att jobba i Sverige och det finns mycket här som jag gillar jämfört med sjukvården i El Salvador. Här i Sverige har vi oerhört bra vård, framförallt den akuta sjukvården. Och alla människor får akut sjukvård. I El Salvador finns tre olika sjukvårdssystem varav det ena är ett offentligt system, det andra ett privat system och det tredje ett system endast för skattebetalarna. I praktiken innebär det här att du får olika tillgång till vård beroende på vilken grupp du tillhör. Jag minns så väl ett fall då det här systemet fick förödande konsekvenser. En man kom in till mig på sjukhuset i El Salvador på grund av bröstsmärtor. Han var i övrigt frisk och var runt 40 år gammal. Det vi såg var att han hade en pågående hjärtinfarkt som krävde snabb men också en dyrare vård. Eftersom han åkte till sjukhuset direkt efter att han fick bröstsmärtorna hade han inte med sig sina pappren från försäkringen. Dessa skulle intygat att han tillhörde den grupp som var befogad den dyrare vården. Konsekvensen av detta var att rätt behandling inte kunde utföras innan anhöriga kom med de nödvändiga intygen. När anhöriga väl anlände så var det för sent. Mannan hade redan hunnit mista sitt liv. Jag tänker så ofta på det här fallet och hur fel ett land kan styra sin sjukvård. Trots att det finns saker att förbättra här i Sverige också, så finns här ett välfungerande system där alla människor har tillgång till lika akutsjukvård. Det är något vi ska påminna oss om i de stunder vi låter klagomålen ta lite för stor plats.