Ulrica Johnsson bestämde sig vid 43 års ålder för att lämna sitt tidigare yrkesliv inom bank och finans för att bli sjuksköterska.
”När jag väl bestämt mig för att skola om mig vid 43 års ålder började jag arbeta på Försäkringsmottagningen på Sophiahemmets sjukhus för att komma in i branschen. När jag kom in på sjuksköterskeprogrammet på Sophiahemmets högskola var jag så tacksam för jag kände mig genast hemma. Jag har känt från första början att mitt val var rätt. Jag har fått många fina minnen under min tid som student. Mitt starkaste minne är från en längre praktikperiod då jag hade en patient med en dödlig sjukdom där hen hade problem med att svälja och hen kunde bara kommunicera skriftligt. Sista praktikdagen hörde jag otäcka ljud från hens rum och förstod att hen satt i halsen. Jag rusade dit och under en hundradels sekund hann jag tänka att; ”Jag kan inte göra Heimlich på hen då jag kommer krossa hens lilla magra kropp. Vad ska jag göra, jag är snart klar sjuksköterska, jag måste kunna detta!” Det enda jag kunde komma på är att stoppa fingrarna i halsen och få hen att kvälja och få upp det som satt i halsen. Rätt eller fel, men det lyckades!
En timme innan jag skulle gå hem, på min sista dag där, kom patienten gående med en lapp där det stod; ”Tack för din tid här!”
Det berörde mig starkt och jag kände en sådan tacksamhet att jag tog beslutet att utbilda mig till sjuksköterska. Det är världens bästa yrke och jag känner efter varje patientmöte att jag har gjort skillnad.” Ulrica Johnsson, SSK-student Termin 6, Sophiahemmets högskola